
Att gå över till behandlingsfri biodling
Metoder, planering och praktiska råd
Intresset för behandlingsfri biodling ökar i Sverige i takt med att fler biodlare vill arbeta mer hållbart och långsiktigt med binas egen motståndskraft mot varroa. Behandlingsfri biodling innebär inte att man slutar bry sig om kvalster eller bihälsa – tvärtom kräver den ofta mer observation, selektion och planering än traditionell biodling.
Det finns flera vägar mot behandlingsfri biodling. Vilken metod som passar bäst beror på tillgång till lokala bin, omgivande bigårdar, och biodlarens erfarenhet. Nedan följer de vanligaste strategierna, anpassade till svenska förhållanden.
Metoderna som beskrivs här värnar om binas välbefinnande och tar avstånd från metoder som orsakar dem skada. Även om bin huvudsakligen regleras genom Bisjukdomslag (1974:211), utgår arbetssättet från de etiska principerna i Djurskyddslagen (2018:1192), där det anges att djur ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande.
Vägen framåt,
några nyckel faktorer…
Lokalt anpassade bin ger de bästa resultaten.
Använd gärna material från behandlingsfria linjer. Avläggare, parade drottningar eller krypmogna drottningceller är lämpliga att använda.
Samarbete med andra biodlare för ökad kunskap och framgång
Skapa samarbeta med närliggande biodlare och främjar kunskapsutbyte och friskare, behandlingsfria bipopulationer.
Effektiva skötselplaner och dokumentation
Lär dig steg-för-steg-planer för att gradvis fasa ut kvalsterbehandlingar samtidigt som du övervakar och främjar samhällenas hälsa på ett effektivt sätt.
Strategier för förbättrad bihälsa
Lär dig om effektiva metoder för att förbättra bihälsan, säkra samhällets överlevnad under vintern och stärka bina mot varroautmaningar.

Strategi 1. Minska behandlingar gradvis.
Principen är att ge bina tid att utveckla beteenden som begränsar varroa, samtidigt som man undviker att samhällena kollapsar.
Ladda ner pdf – Gradvis Resistens – Hallsbergsmetod
Steg 1: Minska behandlingarna stegvis.
Lär dig praktiska strategier och observationsmetoder för gradvis fasa ut behandlingar och samtidigt behålla friska samhällen.
Steg 2: Övervaka kvalsternivåer noggrant och bihälsa
Avsluta vinterbehandling och fokusera på kvalsternivåer analyser under sommaren.
Mål – låga kvalsternivåer
Steg 3: Selektiva åtgärder istället för rutinbehandling.
Behandla endast samhällen med höga nivåer. Välj ut motståndskraftiga bisamhällen för att skapa en stabil grund för avelsprogrammet.
Strategi 2. Köpa resistenta bin.
En snabbare väg är att börja med bin som redan visar motståndskraft mot varroa. I Sverige finns exempel på lokala nätverk där behandlingsfri biodling etablerats där flera biodlare tillsammans driver många samhällen utan behandling.
Steg 1: Köpa resistenta bin
Välj helst lokalt anpassade bin. Efterfråga dokumenterad överlevnad utan behandling under flera år. Att köpa drottningar, avläggare eller samhällen från behandlingsfria biodlare i närområdet är ofta den snabbaste vägen
Steg 2: Övervaka kvalsternivåer noggrant
Fokusera och mäter kvalsternivåer under sommaren.
Ladda ner pdf – Hallsbergsmetod
Steg 3: Delta i avelsprogram
Parning ska ske med resistenta drönare. Samarbete med andra lokala biodlare med resistentabi. Att samarbeta lokalt och använda samma genetiska material kan kraftigt snabba upp utvecklingen.
Planering av bigårdar och bikupor…
När man startar en behandlingsfri bigård finns flera faktorer som ökar chansen att lyckas:
Placering och struktur
- Placera bigården om möjligt minst 2 km från andra bin, gärna 3 km.
- Börja med få samhällen, exempelvis 2–3 stycken.
- Små grupper minskar risken för dominoeffekter vid problem.
Bikupan
- Små fluster kan minska stress och röveri.
- Små celler används ibland i yngelklotets centrum.
Samarbete och lokal utveckling
Behandlingsfri biodling fungerar bäst när flera biodlare i samma område arbetar mot samma mål. Om man är omgiven av behandlingsfria bin kan man snabbt komma igång genom att använda drottningar eller avläggare från grannar.
Att etablera flera små bigårdar med 1–2 km mellanrum kan hjälpa till att sprida önskade egenskaper i ett större område över tid.


